TOUKOKUU 2021

Att undervisa och lära sig språk och kommunikation i pandemitider

”Det här är det tyngsta året någonsin under min karriär” är en av de återkommande tankarna under vårens utvecklingssamtal, oberoende av om det är en lärare eller någon från den administrativa personalen som är diskussionspart. Arbetsmängden och tröttheten är inte att ta miste på, personer med en lång karriär bakom sig har aldrig tidigare jobbat så intensivt och mycket som det gångna året. Administrationen har ökat för alla, också för lärarna inte minst när det gäller examination av kurserna. Klassisk fysisk tentamen innebar i det stora hela att läraren producerade ett prov, gick in i klassrummet, övervakade det, korrigerade det och delgav studenterna tentresultatet. I pandemitider har lärarna kunnat erbjuda examination för samma kursversion både online för riskgrupper och sådana som inte bor på studieorten och on site för dem som har föredragit det alternativet. Vissa har erbjudit fyra-fem olika datum för tentamen och därutöver föreslagit andra möjliga dagar och tider för studerande som de förslagna dagarna inte har passat för. Vissa studenter som har haft problem under kursens gång och inte hört av sig har dykt upp i slutet av kursen och då har läraren fungerat som personlig handledare för att lotsa studenten framgångsrikt vidare. Alternativa och individuella lösningar av olika slag, materialproduktion, informationsdelning, rådgivning, salsbokningar pga. säkerhetsavstånd, ordnande av Zoom-träffar och mejl kring logistiska frågor har tagit en allt större del av jobbet. Det är lätt att se vad tröttheten bottnar i.

Hur ser pandemitiden då ut från studenternas perspektiv? Vid Språkcentret har vi under våren 2021 utfört en kort enkät med tio frågor som riktar sig till dem. Vi ställer frågor om läget som rått och om studenternas önskemål angående framtiden. Med två frågor vill vi kartlägga det motivationsdrivande intresset hos studenterna under pandemin. På frågan: Har coronapandemin inverkat på ditt intresse att studera språk och kommunikation? är det trösterikt att se att drygt hälften, 52,2%, svarar nej, men nästan en fjärdedel, 24,4% svarar ja och 23,4% kan inte bedöma om pandemin inverkat på deras intresse. Motivation kan ses som den inre drivkraften bakom ett engagemang, som riktar det mot ett mål och upprätthåller målinriktade handlingar. På följande fråga: Hur har din motivation påverkats? har 69% svarat att motivationen att studera språk och kommunikation är lika stor som före pandemin, medan 21,7% menar att de är mindre motiverade att studera språk och kommunikation. En del kommenterar frågan och skriver att motivationen överlag har gått ner vad gäller alla studier, inte endast studier i språk och kommunikation. 9,4% svarar att de är mer motiverade att studera språk och kommunikation nu. Vi frågar också om man uppfattar att inlärningen har påverkats av distansundervisningen. Drygt hälften svarar att man lärt sig lika mycket som tidigare. 19,1% svarar att man lärt sig mindre, medan 12,3% svarar att de lärt sig mera. På frågan vilken undervisningsform som stöttat inlärningen i språk och kommunikation bäst svarar 47,2% distansundervisning över en virtuell lärplattform som Zoom, Teams, el. dyl. Någon preciserar att det inte erbjudits någon annan form av undervisning. 39,1% väljer svarsalternativet närundervisning i klass och 12,7% menar att hybridundervisning med en del undervisning på campus och en del på distans har varit den undervisningsform som stöttat deras inlärning bäst.

I de fria kommentarerna till frågorna varierar svaren från ”Distansundervisningen är den bästa undervisningen för mig” till ”Språkkurser fungerar inte på distans”. Bland det positiva som lyfts fram är bättre koncentration när föreläsningarna hålls över Zoom. Uppdelningen i grupper överlag och i mindre grupper i synnerhet upplevs som enklare och mer trevlig. Andra positiva saker som nämns är att break-out rooms fungerar bra, att distansutbildning och karantän ger mera tid för utbildning och att saker och ting går snabbare, så man hinner gå igenom mera per lektion. En respondent lyfter fram att hen var mer bekväm att prata på ett främmande språk i mindre grupp över Zoom jämfört med en situation där alla deltagare på kursen skulle ha varit närvarande samtidigt i ett fysiskt utrymme. En del lyfter fram fördelen med att kunna delta fast man bor långt borta. Många verkar ha funnit sig i läget: man skulle ha föredragit närundervisning, men tycker att distansundervisning är ett bra alternativ i stället för att utsätta sig för smittorisken om man varit tvungen att förflytta sig och vistas länge i samma utrymme som andra. ”Distansundervisningen är bekvämast med tanke på pandemin, tung, med minst ångest inblandat”, resonerar en student.

Slutligen ber vi studenterna tänka på undervisningen läsåret 2021-2022 och ställer frågan hur man helst skulle vilja avlägga kurserna i språk och kommunikation. Här faller rösterna jämt mellan tre svarsalternativ: 33,7% svarar kontaktundervisning på campus, 29,2% vill helst ha hybridundervisning så att en del undervisning äger rum på campus och en del på distans, 27,2% väljer distansundervisning över en virtuell lärplattform och 9,9% vill helst att undervisningen ordnas så att en del studenter är på campus medan andra samtidigt kan följa med undervisningen på distans. Sammantaget önskar sig många tillbaka till campus.

Studentåterkopplingen ger vid handen att lärarna gjort ett utmärkt jobb under pandemin: ”Jag har varit jättenöjd med alla språkkurser jag gått” och ”De lärare jag har stött på har varit helt suveräna på att lära ut språk”. ”Bra jobbat med språkundervisningen under undantagstillståndet, det måste vara jobbigt för undervisare att anpassa sig till distansutbildning”, berömmer någon empatiskt och förstående.

Personalen har gjort mycket väl ifrån sig under distansperioden, men vi instämmer säkert alla helhjärtat med studenten som skriver: ”Hoppas att pandemin någonsin går över i framtiden och att närstudier igen skulle vara trygga”.

Jag önskar alla en riktigt avkopplande sommar!

Mia Panisse

Utbildningschef vid Språkcentret vid Åbo Akademi